om tretio dagar fyllet jag sexton. i slutet av sommarn börjar jag gymnasiet. om tre år har jag tagit studenten och blivit arbetslös.
Tiden går och går, och inget kan vi göra åt det. Ångesten ligger och pressar i varenda cell i kroppen, vill inte växa upp, vill inte blir gammal - vill leva här och nu.
Alla gamla klasskompisar från nian har runnit ut i sanden, och så har även jag. Tiden går, jag gör för det mesta ingenting, men ändå har jag fullt upp.
Jag behöver paus. Så jag kan hinna med att äta, sova, träna, ta hand om mig själv. Jag behöver pausa från livet, men där kommer det med tiden in i bilden. Dagarna springer iväg och saker missas. Jag vill inte missa! Jag vill hinna med allt som livet har att ge men tiden finns inte till. Jag vill resa, skratta, gråta, älska, LEVA.
Kan någon bara pausa tiden ett tag, så jag kan få tid att göra de saker jag inte behöver dela med mig till andra av? Så att jag kan hinna med att leva också.
Kommentera